Plastikkirurgi och trygg narkos

Att göra grundlig research gällande sin plastikkirurg känns (förhoppningsvis) som en självklarhet. Men vad vet du om resterande personal som ska ta hand om dig före, under och efter ditt ingrepp? Kan du exempelvis vara trygg i vetskapen om att behörig narkospersonal finns på plats när du ska sövas? Vi lämnar över ordet till Institutet för Medicinsk Rätt AB och Ulf H Fröberg, VD och chefsjurist samt Lovisa Kronsporre, jurist.

Av: Ulf H Fröberg VD och chefsjurist och Lovisa Kronsporre jurist, båda vid
Institutet för Medicinsk Rätt AB

Måste narkospersonal finnas på plats vid estetiska kirurgiska ingrepp?

Frågan torde ha sin grund i den uppmärksammade och ytterst tragiska händelsen vid en skönhetsklinik i södra Sverige. Det var i mars 2023 som en 49-årig patient avled efter ett ingrepp på kliniken.

IVO inledde en tillsyn efter dödsfallet och konstaterade att det förelåg allvarliga brister hos kliniken som medför risk för vårdskada eller allvarlig vårdskada. I sitt beslut skriver IVO att ”det saknas grundläggande förutsättningar hos verksamheten att erbjuda en patientsäker vård och behandling”.

Redan i maj 2023 fattade IVO ett beslut om att tillfälligt förbjuda kliniken att utföra anestesi, bedövning och narkos. Något senare och efter utredning meddelade IVO i sitt beslut den 3 november 2023 fortsatt verksamhetsförbud vilket är den allvarligaste åtgärden som IVO har att tillgå.

Vem bär ansvaret?

Ansvaret för patientsäkerheten är fördelat mellan vårdgivare, verksamhetschef och hälso- och sjukvårdspersonal.
Vårdgivaren, som vanligtvis är en juridisk person, ska enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. I detta krav ingår att det finns personal med formell och reell kompetens inom de medicinska specialiteter som vårdgivaren bedriver. Medan kravet på vårdgivaren tar sikte på patientsäkerheten i verksamheten som sådan finns när det gäller den enskilda patientens diagnostik eller vård och behandling skyldigheter som åligger den befattningshavare som innehar ledningsbefattningen verksamhetschef.

Verksamhetschefen har ett samlat ledningsansvar. I detta ingår ett medicinskt ledningsansvar. I det medicinska ledningsansvaret, som för övrigt funnits i lagstiftningen sedan 1902, ingår ett chefsansvar för den underställda personalen. Socialstyrelsen fastslår i föreskrifterna SOSFS 1997:14 om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård att verksamhetschefen har, inom ramen för de resurser som vårdgivaren ställer till förfogande, att leda arbetet och att fördela arbetsuppgifterna allt efter art och svårighetsgrad och med hänsyn till behovet av kompetens och yrkeserfarenhet. Vidare framgår av föreskrifterna att verksamhetschefen svarar för att den personal som skall utföra arbetsuppgifter har erforderlig kompetens för detta. Det medicinska ledningsansvaret är ett yttersta ansvar för att den underställda personalen, det vill säga läkare, sjuksköterskor med flera, fullgör sina medicinska åligganden patientsäkert.
Hälso- och sjukvårdspersonalen har, enligt krav i patientsäkerhetslagen, utifrån det personliga medicinska yrkesansvaret att utföra sitt arbete sakkunnigt och omsorgsfullt i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Betyder det här att det måste finnas en narkosläkare på plats?

Det finns inte i lagstiftningen något uttryckligt krav på att det vid ingrepp med anestesi ska finnas personal med formell och reell kompetens på plats.
Här kan dock nämnas kraven i hälso- och sjukvårdslagen om att verksamheten ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls och att det ska finnas den personal som behövs för att god vård ska kunna ges. Indirekt medför detta ett krav på personal med såväl formell som reell kompetens. Det finns även anledning att i sammanhanget lyfta fram Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1999:26) om att förebygga och ha beredskap mot överkänslighetsreaktioner.

Trots avsaknaden av något uttrycklig koppling till anestesi kan finnas starka skäl för att beakta och efterleva vad som sägs i dessa föreskrifter. Där fastslås att ”en läkare som kan ordinera läkemedel för behandling av överkänslighetsreaktioner finns tillgänglig på plats och syrgas och utrustning för att ge konstgjord andning med andningsmask samt andningsblåsa finns att tillgå”.

I det aktuella fallet hänvisar IVO till de riktlinjer som Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård meddelat. Där föreskrivs att vårdgivare i samband med all anestesi ska ha en ansvarig anestesiläkare eller ST-läkare inom anestesi och intensivvård. Vidare ska det vid start och avslut av generell och regional anestesi vara två personer närvarande, varav minst en måste ha anestesikompetens (specialist- eller ST-läkare inom anestesi och intensivvård eller anestesisjuksköterska). Riktlinjerna betonar att en anestesiläkare under denna tid ska vara omedelbart tillgänglig och vid behov aktivt medverka i handläggningen av patienten. Oavsett anestesigivning innebär, enligt IVO, riktlinjerna slutligen att personal med anestesikompetens ständigt ska finnas i patientens omedelbara närhet.

 

 

---

Tack Ulf och Lovisa! Än en gång konstateras att du som patient gör klokt i att välja klinik med omsorg. Tänk på att ställa frågor gällande anestesisjukvård och be gärna om ett möte med ansvarig narkosläkare. Och kom ihåg att ta hjälp av Dagens Estetiks checklistor!