Grundkurs i: Exosomer
Befinner du dig i skönhetssvängen har du säkert hört hur det tisslas och tasslas om exosomer. Inte nog med att dessa små membranbubblor finns på allas läppar och dyker upp i dina sociala flöden, nu verkar de även flytta in i ditt badrumsskåp och på din skönhetsklinik. Men vad är egentligen exosomer, och varför är de så hypade? Vi tar reda på svaren!
Av: Kristina Bate Holmberg
Vad är exosomer?
Exosomer är små vesiklar – vätskefyllda blåsor – som går att likna vid membranbubblor som bildas i och sedan utsöndras från cellerna. De är 100 nanometer små och kan nästan ses som miniceller med, till viss del, liknande innehåll (biomolekyler), men utan cellkärna. Exosomer är således inte levande och kan inte föröka sig. Länge trodde man att dessa små bubblor bara var avfall från cellerna. Nu vet man att de är bärare av signalmolekyler vilket gör att de fungerar som en slags komplex kommunikationsväg mellan kroppens celler.
Exempel på signal-/biomolekyler som exosomer kan bära på är proteiner, nukleinsyror såsom mRNA, mikroRNA, lipider och andra bioaktiva ämnen. I sin roll som budbärare skickar exosomerna bland annat signaler till hudceller att frigöra kollagen och elastin – ämnen som får huden att repareras och regenereras samt får vävnaden att föryngras. De senaste åren har forskare kunnat påvisa hur exosomer är bärare av många olika molekyler, att de med andra ord fungerar som små paket innehållande flera signalämnen. Detta gör att de kan överföra mer komplex information cellerna emellan än exempelvis vanliga signalsubstanser såsom cytokiner och serotonin.
Inom sjukvården är intresset stort för de små vesiklarna. Forskningen kring exosomernas roll och potential som bland annat diagnostiska verktyg, behandlingar och transportörer av läkemedel är hetare än någonsin.
Det man aktivt forskar på kopplat till hudvård är exosomernas förmåga att bidra till sårläkning och att hämma inflammationer. Förespråkarna för att exosomer fungerar och bör användas vid estetiska behandlingar menar att genom att injicera exosomer skulle man målinriktat kunna leverera mångsidiga signalsubstanser till hudens celler på ett kontrollerat sätt.
För vem?
Ju äldre vi blir, desto mindre kollagen och elastin bildas, delvis beroende på att antalet exosomer minskar, vilket gör att huden åldras. Ofta börjar det märkas när man fyllt 30 år. Men! – exosomer passar alla som vill boosta huden på djupet då dessa små mini-bubblor har en god förmåga att:
- förbättra hudens textur
- reducera rynkor och fina linjer, akneärr och pigmentförändringar
- släta ut hudtonen
- öka hudens fuktnivå
- ge antioxidativa och antiinflammatoriska effekter
Med det sagt, så ser vi fram emot mer forskning på exosomers effekt i kosmetiska sammanhang.
Hur?
Exosomer framställs ut växtceller, ur mänskliga celler eller på syntetisk väg och kan appliceras i form av kräm eller serum direkt på huden, ofta i samband med microneedling- eller laserbehandling för att påskynda läkningen av huden.
Exosomer framställda ur växtextrakt eller som är syntetiskt framtagna är även tillåtna att använda för estetisk injicering. Däremot finns inte något generellt godkännande att injicera exosomer. Produkter som injiceras ska antingen vara godkända läkemedel eller CE-märkta medicintekniska produkter. Några godkända läkemedel finns inte ännu. När det gäller kosmetiska produkter (som alltså bara appliceras utanpå huden) är det däremot möjligt att använda exosomer (icke humana) så länge produkten uppfyller säkerhetskraven i övrigt.
Var?
Exosomernas egenskaper att kunna stimulera cellförnyelse, självläkning och regenerering gör att de lämpar sig väl för behandling av flera områden där hudförbättrade egenskaper är att önska. Vanligt är att man behandlar ansiktet mot bland annat rynkor, akneärr, pigment- och strukturförändringar samt hårbottnen vid håravfall. Även hals, dekolletage och händer är områden som ofta behandlas med exosomer.
Tänk på!
Estetiska injektionsbehandlingar får endast utföras av den som har legitimation som läkare, tandläkare eller sjuksköterska
Risker?
Exempel på kontraindikationer för behandling av exosomer i kosmetiskt syfte kan vara olika sjukdomar eller tillstånd och behandlande läkare bör alltid konsulteras innan en avancerad kosmetisk behandling planeras.
För gravida finns det få studier på vad kosmetiska behandlingar med exosomer kan ha för sidoeffekter. Således rekommenderar man i nuläget inte gravida och ammande kvinnor att genomgå exosom-behandling. Eftersom exosomer är naturligt förekommande i kroppen är dock de kända allmänna riskerna för komplikationer små. Men om man känner sig orolig eller osäker bör man alltid konsultera sin läkare innan man genomgår en behandling.
Vad säger IVO och Läkemedelsverket?
Självklart vill vi veta vad ansvariga myndigheter har att säga om exosomer och behandlingar med dessa små ”mirakel-bubblor”.

Sofia Bodare utredare på Läkemedelsverket.
Utredare på Läkemedelsverket, Sofia Bodare, berättar att Läkemedelsverket under den senaste tiden har fått en hel del frågor om exosomer inom kosmetikaområdet.
– Enligt EUs kosmetikaförordning får man inte använda material av mänskligt ursprung i kosmetiska produkter, däremot är det tillåtet med material från växter och djur, med vissa undantag, förutsatt att produkten i övrigt följer regelverket och är säker.
Sofia berättar att för att klassas som kosmetika ska produkten vara avsedd att appliceras på kroppens yttre delar såsom överhuden. Serum för microneedling i epidermis (överhuden, hudens yttersta lager som är 0,05–0,1 millimeter på större delen av kroppen) kan därför vara kosmetika.
– Produkter som ska injiceras kan däremot inte klassas som kosmetika utan behöver antingen vara godkända läkemedel eller CE-märkta medicintekniska produkter. En estetisk behandling som innebär att ett preparat injiceras i estetiskt syfte omfattas av lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar.
Petra Thell, inspektör på IVO, berättar att IVO inte har stött på behandling med exosomer i något tillsynsärende och har därmed inte tagit ställning till denna typ av behandling. Petra säger också att det framgår av förordningen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar att det finns estetiska behandlingar som inte omfattas av lagstiftningen, bland annat behandlingar där något annat ämne än ett läkemedel injiceras i huden genom användandet av nålfri teknologi samt behandlingar där ett ämne ytligt injiceras i hud eller slemhinna genom användandet av en nål eller något annat stickande verktyg.
Lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar gäller dock även vid behandling med ytliga injektioner om behandlingen innebär att läkemedel, blod eller ämnen avsedda att användas för att fylla ut hud eller slemhinna injiceras.
Av lagen framgår även att den som genomför en estetisk injektionsbehandling ska ha legitimation som läkare, tandläkare eller sjuksköterska.
Vetenskap
I dagsläget har det mest gjorts undersökning på exosomernas effekt inom medicinska sammanhang med fokus på sårläkning och för att minska inflammationer. Men det har även publicerats studier och undersökningar på exosomernas effekt vid kosmetiska behandlingar. Bland annat en så kallad split-face-studie där man med microneedling behandlade halva ansiktet med exosomer i tolv veckor. Resultatet visade en signifikant ökning av elastin i huden där behandling med exosomer tillämpats. Säkerligen har vi fler underökningar att vänta.
Klart är dock att exosomer har flera unika biologiska egenskaper såsom att passera vävnadsbarriären, att inte ge något immunsvar, det vill säga reaktion från immunförsvaret, och en god kapacitet att bära flera olika, för hudens föryngringsprocess värdefulla, ämnen till hudcellerna. Även exosomernas dubbelskiktsmembran av lipider som skyddar de aktiva ämnena från att brytas ner, är en värdefull tillgång för målinriktad och kraftfull hudvård. Dessa egenskaper tillsammans gör att exosomer har förmågan att transportera aktiva ingredienser till hudens djupare skikt, vilket talar starkt för att deras effekt på huden är positiv.
Dela med dig av den här artikeln!
Vad vet du om Nefertitilyftet?
Knivskarp käklinje, lång hals och mer definierade kindben – helt utan kirurgiska ingrepp. Vad det på sociala medier så omtalade Nefertitilyftet kan åstadkomma, är det många som är ute efter. Men hur går det egentligen till?
Looksmaxing: Metoderna som verkligen fungerar – och de som kan vara farliga…
Looksmaxing har blivit ett allt mer omtalat fenomen bland unga män, där jakten på ett "looksmaxat" utseende sträcker sig från enkla skönhetsrutiner till riskfyllda ingrepp. Dr Hamid Natghian, biträdande överläkare och plastikkirurg, ser en växande trend där fler män söker sig till plastikkirurgi för att uppnå sina estetiska ideal.
Grundkurs i: Peptider
Pigg på peptider? Att peptider florerat i sociala medier, i salonger och i snacket oss skönhetsentusiaster emellan är knappast en nyhet. Men vad är egentligen grejen?
Dagbok från TD ABS – en exklusiv titt på framtidens kroppsplastik
TD ABS – Total Definer: Advanced Body Sculpting, är en framstående internationell konferens inom plastikkirurgi. Thomas Jonsson och Johan Thorfinn, två av Sveriges främsta plastikkirurger inom kroppsplastik, var på plats i Colombia.
Behandling med semaglutid kan påverka huden – det här vet vi om ”the Ozempic face”
Sedan 2018 har Ozempic tagit Sverige med storm tack vare en eftertraktad bieffekt: Viktnedgång. Nu har det visat sig att läkemedlet kan ha andra, långt mindre önskvärda, effekter. Vi tittar närmre på ”The Ozempic face”.
Fortsatt svajigt på flera svenska kliniker – uppföljning gör att IVO stänger verksamheter
IVOs uppföljning bjuder på både ris och ros: oseriösa aktörer som hittar kryphål, konsumenter som är mindre lättlurade och IVO som flaggar för utökade befogenheter. Dagens Estetik har tagit reda på allt…
Looksmaxing: Metoderna som verkligen fungerar – och de som kan vara farliga…
Looksmaxing har blivit ett allt mer omtalat fenomen bland unga män, där jakten på ett "looksmaxat" utseende sträcker sig från enkla skönhetsrutiner till riskfyllda ingrepp. Dr Hamid Natghian, biträdande överläkare och plastikkirurg, ser en växande trend där fler män söker sig till plastikkirurgi för att uppnå sina estetiska ideal.
Grundkurs i: Peptider
Pigg på peptider? Att peptider florerat i sociala medier, i salonger och i snacket oss skönhetsentusiaster emellan är knappast en nyhet. Men vad är egentligen grejen?
Yngre look med fräschare smil
Hur föryngrar man sitt leende? Vår expert på estetisk tandvård, övertandläkare Jari Taghavi, berättar allt!
Tandfasader – yay eller nej?
Påverkar tandfasader dina tänders välmående? Övertandläkare Jari Taghavi, vår expert på estetisk tandvård reder ut!
Tandblekning på hemmaplan
Är sociala medier rätt ställe att hitta smarta vägar till ett vitare leende? Jari Taghavi, övertandläkare och vår expert på estetisk tandvård tycker till!