SFEP har ordet

SFEP har ordet: ”Så minskar vi risken för komplikationer efter estetisk kirurgi”

I takt med ett ökat intresse för kosmetiska ingrepp har komplikationer som en följd av dessa belysts i ett flertal olika mediekanaler. Att många av dessa komplikationer eventuellt hade kunnat undvikas beskrivs sällan, något Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi (SFEP) har valt att svara på.

I tidningen Sjukhusläkaren, som ges ut av en yrkesförening inom Sveriges Läkarförbund, lyfts problematiken med ett ökat tryck på den redan mycket belastade sjukvården. Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi (SFEP) har valt att replikera och även dela med sig av sitt svar i Dagens Estetik.

Replik Sjukhusläkaren  

I Sjukhusläkaren nr 2/2023 belyser man i två artiklar hur patienter som ådragit sig komplikationer efter estetiska ingrepp tar vårdresurser i anspråk med undanträngningseffekter som följd. Vid Sjukhusläkarens rundringning till alla regioner har fyra stycken (20%) rapporterat att fenomenet har ökat de senaste fem åren. Man skriver också att det inte finns någon bra statistik över det faktiska antalet patienter som det rör sig om, eller orsaken till att de behöver tas om hand inom offentlig vård, och inte heller inom vilken typ av verksamhet de har behandlats initialt. En betydande andel förefaller enligt granskningen ha genomgått sitt estetiska ingrepp utomlands.

Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi (SFEP) organiserar 87 stycken specialister i plastikkirurgi med dokumenterad erfarenhet av estetisk kirurgi. SFEP konstaterar att det är positivt att merparten av regionerna som tillfrågats av Sjukhusläkaren inte har sett någon ökning av patienter som genomgått estetisk kirurgi men ser trots detta allvarligt på uppgifterna som presenteras i Sjukhusläkaren. SFEP har här en viktig uppgift att informera medlemmarna om vikten av att alltid i första hand på den egna kliniken handlägga eventuella komplikationer. 

Därutöver instämmer SFEP i beskrivningen i Sjukhusläkaren att det helt saknas statistik över de patienter som behandlas inom offentlig vård för komplikationer efter estetiska ingrepp. Därför är det angeläget att hitta ett sätt att systematiskt samla in uppgifter från svenska sjukhus om dessa patienter för att kunna få en uppfattning om problemets verkliga omfattning till skillnad från anekdotiska beskrivningar från enskilda sjukhus. SFEP vill gärna delta i detta arbete, och har redan på det chefsmöte som anordnades 2023-03-31 och som omnämns i en av artiklarna öppnat upp för en diskussion om detta. Vi anser att offentlig vård och företrädare för privata vårdgivare som bedriver estetisk verksamhet gemensamt tar fram riktlinjer hur samarbetet ska se ut kring dessa patienter. 

Under 2021 trädde en ny lagstiftning i kraft för att reglera estetiska ingrepp och injektionsbehandlingar (”Lag 2021:363 om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar”). Det är ett viktigt steg för att skapa mer ordning i en relativt oreglerad bransch. Som lagen formulerades (§8) bestämdes dock att ”legitimerade läkare …. och har bevis inom en för ingrepp adekvat specialitet” ska ha laglig rätt att utföra estetiska ingrepp. I praktiken innebär det att läkare som är utbildade för till exempel allmänkirurgi, gynekologi, öronnäsahals med mera har rätt att etablera sig som estetiska kirurger. Vid en översyn av lagen ställer sig SFEP positivt till att ytterligare skärpa detta så att endast läkare med svensk specialistkompetens i plastikkirurgi ska ha rätt att utföra estetiska kirurgiska ingrepp. Detta skulle sannolikt minska andelen komplikationer på ingrepp som utförs i Sverige genom att säkerställa att de som utför operationerna har en högre kompetens. 

I Sjukhusläkaren beskrivs slutligen hur en inte obetydlig andel estetiska ingrepp som tar akutsjukvård i anspråk har utförts i utlandet. SFEP har under lång tid argumenterat för att det finns nackdelar att resa utomlands för estetiska ingrepp bland annat just därför att det inte finns något skyddsnät annat än offentlig vård om det uppstår en komplikation efter hemkomsten samt att det är en ökad risk för infektioner med multiresistenta bakterier. Här behöver offentlig vård och representanter för estetisk verksamhet i Sverige gemensamt diskutera möjliga åtgärder för att sprida information till allmänheten om dessa risker för att minska den s k plastik-turismen. 

Sammanfattningsvis är det allvarligt om det är så att patienter med komplikationer efter estetiska ingrepp tränger undan annan vård såsom Sjukhusläkarens rundringning till regionerna antyder. SFEP anser att detta fenomen måste kartläggas systematiskt så att den verkliga omfattningen blir klar. Därutöver är det viktigt att säkerställa att det är läkare med rätt kompetens som utför dessa ingrepp samt att minska andelen patienter som reser utomlands för att bli opererade, vilket vi anser är två enkla åtgärder som kan minska antalet komplikationer efter estetisk kirurgi.

Mer om SFEP!

Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi har sedan år 1983 organiserat specialister i plastikkirurgi. SFEPs medlemmar har minst fem års tjänstgöring, utbildning inom området samt egen erfarenhet och kunskap om de olika estetiska ingreppen. Samtliga medlemmar skall vidareutbilda sig årligen, dels genom utbildningsdagar i föreningens regi, dels genom att delta i internationella kurser och kongresser.

Dela med dig av den här artikeln!
  • En staty av Drottning Nefertiti där hennes långa vackra hals framträder tydligt

Vad vet du om Nefertitilyftet?

KLINIK|

Knivskarp käklinje, lång hals och mer definierade kindben – helt utan kirurgiska ingrepp. Vad det på sociala medier så omtalade Nefertitilyftet kan åstadkomma, är det många som är ute efter. Men hur går det egentligen till?

Looksmaxing: Metoderna som verkligen fungerar – och de som kan vara farliga…

INTERVJU, KLINIK|

Looksmaxing har blivit ett allt mer omtalat fenomen bland unga män, där jakten på ett "looksmaxat" utseende sträcker sig från enkla skönhetsrutiner till riskfyllda ingrepp. Dr Hamid Natghian, biträdande överläkare och plastikkirurg, ser en växande trend där fler män söker sig till plastikkirurgi för att uppnå sina estetiska ideal.

Grundkurs i: Peptider

KLINIK|

Pigg på peptider? Att peptider florerat i sociala medier, i salonger och i snacket oss skönhetsentusiaster emellan är knappast en nyhet. Men vad är egentligen grejen?

  • En staty av Drottning Nefertiti där hennes långa vackra hals framträder tydligt

Vad vet du om Nefertitilyftet?

KLINIK|

Knivskarp käklinje, lång hals och mer definierade kindben – helt utan kirurgiska ingrepp. Vad det på sociala medier så omtalade Nefertitilyftet kan åstadkomma, är det många som är ute efter. Men hur går det egentligen till?

Looksmaxing: Metoderna som verkligen fungerar – och de som kan vara farliga…

INTERVJU, KLINIK|

Looksmaxing har blivit ett allt mer omtalat fenomen bland unga män, där jakten på ett "looksmaxat" utseende sträcker sig från enkla skönhetsrutiner till riskfyllda ingrepp. Dr Hamid Natghian, biträdande överläkare och plastikkirurg, ser en växande trend där fler män söker sig till plastikkirurgi för att uppnå sina estetiska ideal.