SFEP har ordet

SFEP har ordet: ”Så minskar vi risken för komplikationer efter estetisk kirurgi”

I takt med ett ökat intresse för kosmetiska ingrepp har komplikationer som en följd av dessa belysts i ett flertal olika mediekanaler. Att många av dessa komplikationer eventuellt hade kunnat undvikas beskrivs sällan, något Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi (SFEP) har valt att svara på.

I tidningen Sjukhusläkaren, som ges ut av en yrkesförening inom Sveriges Läkarförbund, lyfts problematiken med ett ökat tryck på den redan mycket belastade sjukvården. Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi (SFEP) har valt att replikera och även dela med sig av sitt svar i Dagens Estetik.

Replik Sjukhusläkaren  

I Sjukhusläkaren nr 2/2023 belyser man i två artiklar hur patienter som ådragit sig komplikationer efter estetiska ingrepp tar vårdresurser i anspråk med undanträngningseffekter som följd. Vid Sjukhusläkarens rundringning till alla regioner har fyra stycken (20%) rapporterat att fenomenet har ökat de senaste fem åren. Man skriver också att det inte finns någon bra statistik över det faktiska antalet patienter som det rör sig om, eller orsaken till att de behöver tas om hand inom offentlig vård, och inte heller inom vilken typ av verksamhet de har behandlats initialt. En betydande andel förefaller enligt granskningen ha genomgått sitt estetiska ingrepp utomlands.

Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi (SFEP) organiserar 87 stycken specialister i plastikkirurgi med dokumenterad erfarenhet av estetisk kirurgi. SFEP konstaterar att det är positivt att merparten av regionerna som tillfrågats av Sjukhusläkaren inte har sett någon ökning av patienter som genomgått estetisk kirurgi men ser trots detta allvarligt på uppgifterna som presenteras i Sjukhusläkaren. SFEP har här en viktig uppgift att informera medlemmarna om vikten av att alltid i första hand på den egna kliniken handlägga eventuella komplikationer. 

Därutöver instämmer SFEP i beskrivningen i Sjukhusläkaren att det helt saknas statistik över de patienter som behandlas inom offentlig vård för komplikationer efter estetiska ingrepp. Därför är det angeläget att hitta ett sätt att systematiskt samla in uppgifter från svenska sjukhus om dessa patienter för att kunna få en uppfattning om problemets verkliga omfattning till skillnad från anekdotiska beskrivningar från enskilda sjukhus. SFEP vill gärna delta i detta arbete, och har redan på det chefsmöte som anordnades 2023-03-31 och som omnämns i en av artiklarna öppnat upp för en diskussion om detta. Vi anser att offentlig vård och företrädare för privata vårdgivare som bedriver estetisk verksamhet gemensamt tar fram riktlinjer hur samarbetet ska se ut kring dessa patienter. 

Under 2021 trädde en ny lagstiftning i kraft för att reglera estetiska ingrepp och injektionsbehandlingar (”Lag 2021:363 om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar”). Det är ett viktigt steg för att skapa mer ordning i en relativt oreglerad bransch. Som lagen formulerades (§8) bestämdes dock att ”legitimerade läkare …. och har bevis inom en för ingrepp adekvat specialitet” ska ha laglig rätt att utföra estetiska ingrepp. I praktiken innebär det att läkare som är utbildade för till exempel allmänkirurgi, gynekologi, öronnäsahals med mera har rätt att etablera sig som estetiska kirurger. Vid en översyn av lagen ställer sig SFEP positivt till att ytterligare skärpa detta så att endast läkare med svensk specialistkompetens i plastikkirurgi ska ha rätt att utföra estetiska kirurgiska ingrepp. Detta skulle sannolikt minska andelen komplikationer på ingrepp som utförs i Sverige genom att säkerställa att de som utför operationerna har en högre kompetens. 

I Sjukhusläkaren beskrivs slutligen hur en inte obetydlig andel estetiska ingrepp som tar akutsjukvård i anspråk har utförts i utlandet. SFEP har under lång tid argumenterat för att det finns nackdelar att resa utomlands för estetiska ingrepp bland annat just därför att det inte finns något skyddsnät annat än offentlig vård om det uppstår en komplikation efter hemkomsten samt att det är en ökad risk för infektioner med multiresistenta bakterier. Här behöver offentlig vård och representanter för estetisk verksamhet i Sverige gemensamt diskutera möjliga åtgärder för att sprida information till allmänheten om dessa risker för att minska den s k plastik-turismen. 

Sammanfattningsvis är det allvarligt om det är så att patienter med komplikationer efter estetiska ingrepp tränger undan annan vård såsom Sjukhusläkarens rundringning till regionerna antyder. SFEP anser att detta fenomen måste kartläggas systematiskt så att den verkliga omfattningen blir klar. Därutöver är det viktigt att säkerställa att det är läkare med rätt kompetens som utför dessa ingrepp samt att minska andelen patienter som reser utomlands för att bli opererade, vilket vi anser är två enkla åtgärder som kan minska antalet komplikationer efter estetisk kirurgi.

Mer om SFEP!

Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi har sedan år 1983 organiserat specialister i plastikkirurgi. SFEPs medlemmar har minst fem års tjänstgöring, utbildning inom området samt egen erfarenhet och kunskap om de olika estetiska ingreppen. Samtliga medlemmar skall vidareutbilda sig årligen, dels genom utbildningsdagar i föreningens regi, dels genom att delta i internationella kurser och kongresser.

Dela med dig av den här artikeln!

Sola smart!

KLINIK|

Den får oss att må bra, stärker vårt immunförsvar och kan hjälpa till att lindra flera hudåkommor. Men solen står också för ungefär 80% av hudens för tidiga åldrande.

Grundkurs i: Exosomer

KLINIK|

Befinner du dig i skönhetssvängen har du säkert hört hur det tisslas och tasslas om exosomer. Inte nog med att dessa små membranbubblor finns på allas läppar och dyker upp i dina sociala flöden, nu verkar de även flytta in i ditt badrumsskåp och på din skönhetsklinik. Men vad är egentligen exosomer, och varför är de så hypade? Vi tar reda på svaren!

Infrarött ljus – vad är grejen?

KLINIK|

Få har undgått det infraröda ljusets intåg på salonger och kliniker. Det infraröda (”IR” för de invigda) ljuset sägs ha helande, stärkande och lugnande effekt och ska göra under för huden, hjärtat och sömnen. Det låter onekligen som en mirakelkur. Men varifrån kommer denna lysande trend? Och finns det några belägg för att det faktiskt kan fungera?

Hormoner – bråkstakar och kompisar

KLINIK|

Dina hormoner är som små budbärare som styr flera av funktionerna i din kropp och när de svänger kan även ditt mående göra det. Men visste du att dina hormoner även kan påverka din hud? Från akne under menstruationen till den legendariska "gravidglöden" och de utmaningar som kan uppstå under förklimakteriet och klimakteriet, auktoriserade hudterapeuten Elin Fagerberg utforskar olika sätt hormoner kan påverka vår hud och vårt välmående.

Sant eller falskt om laser – vi ställer frågor och avlivar myter

KLINIK|

Hårborttagning, hudföryngring eller borttagning av pigmentfläckar – möjligheterna är till synes oändliga när det kommer till laser som behandlingsmetod. Men vad ska du egentligen tänka på innan du kastar dig iväg för en behandling? Vi har pratat med Sara Ladelfa, hudterapeut med gedigen erfarenhet av laser, som reder ut några av de vanligaste frågorna.

Före och efter plastik – tänk på det här!

KLINIK|

Resan till det perfekta resultatet av din plastikoperation både startar och slutar på hemmaplan. När du väl bestämt dig för vilken typ av ingrepp du ska göra, hittat en kirurg och klinik som du litar på och fått datumet i handen är det dags att börja förbereda sig.

Grundkurs i: Exosomer

KLINIK|

Befinner du dig i skönhetssvängen har du säkert hört hur det tisslas och tasslas om exosomer. Inte nog med att dessa små membranbubblor finns på allas läppar och dyker upp i dina sociala flöden, nu verkar de även flytta in i ditt badrumsskåp och på din skönhetsklinik. Men vad är egentligen exosomer, och varför är de så hypade? Vi tar reda på svaren!

Infrarött ljus – vad är grejen?

KLINIK|

Få har undgått det infraröda ljusets intåg på salonger och kliniker. Det infraröda (”IR” för de invigda) ljuset sägs ha helande, stärkande och lugnande effekt och ska göra under för huden, hjärtat och sömnen. Det låter onekligen som en mirakelkur. Men varifrån kommer denna lysande trend? Och finns det några belägg för att det faktiskt kan fungera?

Grundkurs i: Exosomer

KLINIK|

Befinner du dig i skönhetssvängen har du säkert hört hur det tisslas och tasslas om exosomer. Inte nog med att dessa små membranbubblor finns på allas läppar och dyker upp i dina sociala flöden, nu verkar de även flytta in i ditt badrumsskåp och på din skönhetsklinik. Men vad är egentligen exosomer, och varför är de så hypade? Vi tar reda på svaren!

Infrarött ljus – vad är grejen?

KLINIK|

Få har undgått det infraröda ljusets intåg på salonger och kliniker. Det infraröda (”IR” för de invigda) ljuset sägs ha helande, stärkande och lugnande effekt och ska göra under för huden, hjärtat och sömnen. Det låter onekligen som en mirakelkur. Men varifrån kommer denna lysande trend? Och finns det några belägg för att det faktiskt kan fungera?